publicerad 27 sep 2022 hos Wikimedia
Sedan två år tillbaka finns riksdagens metadata för lagar, propositioner, motioner, skriftliga frågor med mera uppladdat på wikidata framförallt av användare Popperipopp. I metadatan ingår
- vem som står bakom dokumentet - Property:P50 - exempel
- vilket utskott som behandlade dokumentet - Property:P7727 - exempel
- när dokumentet lämnades in WD - Property:P577
Wikidata gör det möjligt att lägga till ytterligare data till varje dokument, som
- vad det refererar till - Property:P2860 - exempel
- orsaken till motionen - Property:P828 - exempel
- vilket ämne som motionen behandlar - Property:P921 - exempel
Dessa egenskaper är svåra att lägga till maskinellt och det är här riktade skrivstugor, så kallade kopplingssprintar, kommer in i bilden. Dessa syftar till att lägga till som möjligt av dessa egenskaper under en eftermiddag. Användare Ainali tog initiativet till ett första kopplingssprint under hösten 2020 och 21 augusti detta år genomfördes den andra.
När tillräcklig mängd av motioner har fått ämne, orsak och referenser tillagda är det möjligt att göra intressanta analyser. Till exempel kan frågor ställas mot wikidata och jämföras med vad partierna går till val på, vilka frågor som förenar politikerna över parti- och blockgränser samt om argumenten förändras inom ett motionsämne över tid.
Arbetet har skett oförtröttligt sedan dataimporten 2020, och nu är andelen huvudteman på motioner uppe i 19,5 %
För vissa utskott i mycket högre grad. För till exempel Trafikutskottet är huvudtema tillagt till 43 % av motionerna. Det går därmed att börja dra analyser om vilka ämnen som engagerar riksdagsledamöter mest inom området trafik och kommunikationer.
Författare kopplat till ämnen de motionerat om rörande järnvägsinfrastruktur från 2009 och framåt Kortlänk: https://w.wiki/569u
Slutsatserna som går att dra från ett dokument som kopplats korrekt är hur beslutsgången i den svenska formella demokratin har gått till. Användare Ainali, CC0 skapade ett flödesschema som visar hur beslutgången gick från utredning av högskoleavgift för utländska studenter, till proposition och vidare till rättsfall i högsta domstolen som ger praxis i tillämpning av svensk lagstiftning. Rättsfallet hanteras även ett tidigare inlägg i bloggen:
Visualisering av hur utredning går till proposition till rättsfall i Högsta domstolen, av Ainali, CC0
Under söndagen 21 augusti samlades 6 wikipedianer och kopplade riksdagsdokument till huvudtema, orsak och vilka dokument som citeras av motioner, propositioner och enskilda frågor från det senaste Riksmötet, som riksdagens arbetsår kallas. Resultat ses i bilden nedan:
Som så alltid i wikivärlden är arbetet inte klart. Vid början av varje Riksmöte återkommer den allmänna motionstiden där varje riksdagsledamot har möjlighet att motionera om vilket ämne som helst. Under det senaste Riksmötet lämnade riksdagsledamöterna in 4732 motioner vilket för övrigt är näst flest sedan riksdagen gick från två kammare till en 1971. Det kommer finnas möjlighet för den som vill att jobba vidare på detta under en lång tid framöver.
Relaterade inlägg:
https://wikimedia.se/2021/12/15/ett-riksdagsdokument-sager-mer-an-tusen-ord